iFOKUS

Det politiska spelet bakom Hong Kong-protesterna

Pro-kapitalister viftar med kolonialflaggor under protesterna - Foto: VOA

iFOKUS På senare tid har vi matats med medierapporter om ockuperade regeringsbyggnader, polishus som stormats och omfattande våldshandlingar från demonstranter och ordningsmakt. Protesterna har pågått i nästan ett halvår, och har på senare tid eskalerat till renodlade upplopp. Brittiska kolonialflaggor vajar i luften, brandbomber kastas och kritisk infrastruktur attackeras och blockeras.
Något som däremot vilar fridfullt och orört mitt i kaoset, är det icke-ifrågasatta nykoloniala västperspektiv som genomsyrar västvärldens kapitalmedia. Utöver det har både höger- och vänstermedier, i Sverige och utomlands visat sig vara väl formbara i den standardiserade, kapitalvänliga gjutformen. Syftet med denna analysartikel är att sammanställa en rad kritiska fakta i frågan, och således dra skynket av det perspektiv som de kapitalvänliga gammelmedierna inte vill presentera för sina läsare.

Hong Kong en fristad för kriminella

Första frågan som alla bör ställa sig är: vad handlar protesterna om? I grund och botten så handlar det om att Kina vill göra en justering i det avtal som slöts mellan Kina och Storbritannien 1997. Ett avtal som är känt som “Ett land, två system”. Avtalet innebar i korthet att Hong Kong, och ett par andra kinesiska territorialmarker som på den tiden var brittiska kolonier, återfördes till sitt ursprungsland, med villkoret att de behöll samma gamla kapitalistiska statsskick under de kommande femtio åren, i kontrast till fastlandets marknadssocialistiska hybridmodell.

Hong Kong fick således en egen skräddarsydd grundlag som bland annat innebär att utländska storföretag i staden skyddas, samt att lokalpolisen inte är skyldiga att lämna ut människor som begått brott i andra delar av landet och sedan flytt till Hong Kong. Kinas kommunistiska parti har således ett ytterst begränsat inflytande över staden och dess omgivande region. Justeringsförslaget innebär väsentligen att lokalpolisen skulle bli skyldig att lämna ut kriminella och brottsmisstänka till fastlandet för rättegång.

Problemet med kriminella som söker fristad i Hong Kong löses normalt genom enskilda överenskommelser om utlämning, trots det så finns det cirka 300 brottsmisstänkta i Hong Kong som tillåts gå fria. Med andra ord en droppe i havet i jämförelse med hur många människor som bor i Hong Kong. Ändå så har detta, relativt begränsade justeringsförslag till grundlagen blåsts upp till massdemonstrationer som utmynnat i våldsamma upplopp.

Det våldsamma reaktionerna mot förslaget motiveras med att Kina skulle ta tillfället i akt att gripa och spärra in politiska dissidenter med ekobrottslighet som vanligt förekommande svepskäl. Däremot så korrigerades förslaget i efterhand till att ej innefatta utlämning för ekobrott, och nu har förslaget dragits tillbaka helt. Trots det har protesterna fortsatt och eskalerat både i storlek och militansnivå.

Amerikanska fingrar i syltburken

För att förstå varför ett så litet, korrigerande lagförslag har sprakat liv i den situation vi ser idag så måste vi titta närmare på de organisationer som ligger bakom protesterna. Den paraplyorganisation som har arrangerat demonstrationerna mot lagförslaget går under namnet Civil Human Rights Front (CHRF). Organisationen fungerar som ett nätverk för ett 50-tal grupper som under olika former arbetar med ”demokratiska” frågor i Hong Kong-regionen. CHRF upprättades 2003 och har sedan dess arbetat med att försöka urholka fastlandets inflytande i Hong Kong.

Om man zoomar in på vilka specifika organisationer som ingår i CHRF-paraplyet så hittar man bland annat den amerikanska organisationen National Endowment for Democracy (NED). Grundaren av NED, Allen Weinstein, har i en intervju med Washington Post konstaterat att den verksamhet som NED bedriver idag, bedrevs i samma form av underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency (CIA) under 1900-talet. En rad avslöjanden om CIA:s anti-demokratiska verksamhet gjorde det ohållbart för dem att fortsätta bedriva traditionella politiska påverkansoperationer, varför den uppgiften istället lades i knäet på organisationer som NED. NED kategoriseras som en ”soft power”-organisation, med andra ord en enhet som har som uppgift att expandera och projicera makt genom politiskt påverkansarbete.

Bild: New Bloom Mag

Sedan grundandet 1983 har NED varit inblandade i påverkansoperationer över hela världen, alltid med målet att främja amerikanska intressen och kapitalism. Bland annat så spelade de en kritisk roll i de propagandaoperationer som kom att leda till Sovjetunionens kollaps. Organisationen finansieras till störst del av amerikanska staten men även av mäktiga kapitalister inom bland annat läkemedelsindustrin.

I Hong Kong har NED en grundfinansiering på drygt 4,3 miljoner kronor. Trots det är deras inflytande i regionen är inte avgränsat till enbart den egna verksamheten. NED har nämligen finansierat fackföreningsrörelsen Hong Kong Confederation of Trade Unions, en av de största i Hong Kong, med motsvarande 5,2 miljoner kronor på sju år. Fackföreningen har haft en nyckelroll i den senaste tidens händelser. NED har även ett intimt samarbete med lokala, inflytelserika journalistorganisationer och politiska partier.

En slutsats man således kan dra är att NED och dess underorganisationer har allt annat än rent mjöl i påsen. Svart på vitt ser vi att amerikanska pengar ger bränsle till anti-kinesiska narrativ i medierna och våldsamma angrepp på livsviktig infrastrukturer i Hong Kong.

Diplomati och militans

Om nu inte mystiska till synes dolda påverkansförsök och ögonbrynshöjande miljonsummor vore tillräckligt för att dra vissa slutsatser – så är vissa nyckelaktivisters agerande definitivt just det. I början av augusti dök det upp ett foto som avbildar den högt uppsatte amerikanske diplomaten Julie Eadeh, i möte med flera stycken ledare för protesterna.

Näst längst till vänster i bild ser vi en man vid namn Joshua Wong Chi-fung. Han är ledare för det pro-amerikanska partiet Demosisto. När bilden började spridas som en löpeld på kinesiska sociala medier så försvarade han sitt agerande med att avslöja att det hör till vardagen för honom att samverka med amerikanska regeringsorgan. Det visar sig även att han själv har besökt Washington ett flertal gånger för att hålla möten med amerikanska politiker. Det framgår också att han och Julie Eadeh, vid tillfället då bilden togs, diskuterade möjligheten att strypa all amerikansk export till Hong Kong-polisen. Med andra ord inte ett så oskyldigt möte som Wong Chi-fung ville framställa det som. I skrivande stund sitter Wong arresterad med möjlighet till permission.

Vill pressa polisen till våldsam respons

I en artikel i The New York Times beskriver aktivisten Fred Chan Ho-fai demonstranternas strategier. En av dessa uttalade strategier går ut på att framställa Hong Kong-polisen som brutala, besinningslösa förtryckare. Enligt Fred Chan handlar det om att eskalera demonstranternas våld till en punkt där polisen provoceras till att använda en till synes oproportionerlig mängd våld för att upprätthålla ordningen. Därefter masspostar aktivisterna bilder och filmer på sociala medier där polisens agerande lyfts ur sitt sammanhang och kontext. Resultatet blir oftast att våldsanvändningen från demonstranternas håll ökar och därmed startas en kaotisk cirkel. En påtaglig säkerhetsrisk för stadens medborgare, däremot perfekt om syftet är att destabilisera Hong Kong.

Kritisk infrastruktur hotas

Någonting annat som har blivit en signatur för Hong Kong-protesterna är demonstranternas blockering av stora vägar, stormning av polisstationer och politiska institutioner, och kanske allra värst – de belägringsartade protesterna på Hong Kongs flygplats. Förutom att ha stormat terminalerna på flygplatsen har demonstranterna även blockerat vägar och järnvägar som ansluter till flygplatsen, med hjälp av bagagevagnar och järnbalkar. Man har även slagit sönder utrustning på stationerna. Vid dessa aktioner har demonstranterna varit utrustade med hjälmar, skyddsmasker och även kroppsskydd. Även attacker mot enskilda poliser har förekommit.

Hong Kongs flygplats är en av Kinas viktigaste strategiska och ekonomiska resurser, där 75 miljoner passagerare och 5 miljoner ton gods passerar varje år. I skrivande stund pågår nya riktade protestaktioner mot flygplatsen, men denna gång tycks fokus ligga på att enbart blockera kringliggande infrastrukturer för att hindra folk från att ta sig dit. På sociala medier har protestledare gått ut med att syftet är att sätta så mycket press på flygplatsen som möjligt, och uppmanar samtidigt demonstranter att ta sig till platsen med hjälp av den kollektiva anslutningstrafiken.

Youtube censurerar pro-kommunistiska demonstrationer

Mitt i allt kaos finns det en stor mängd medborgare i Hong Kong som motsätter sig de så kallade ”demokratiska” våldsamheterna. Massiva demonstrationer som har organiserat över 500 000 Hong Kong-bor har hållits till stöd för Hong Kongs folkvalda regering. Även flera fackförbund har demonstrerat och uttryckt sitt stöd för regeringen.

Demonstranterna vill att våldet ska upphöra och att den västvänliga kapitalistiska rörelsens blockader av viktig infrastruktur ska avslutas. De menar att den pro-kapitalistiska rörelsens agerande är ett säkerhetshot för Hong Kongs medborgare och att det inkräktar kraftigt på människors vardagliga liv. I realiteten kan människor inte ta sig till jobbet utan att riskera att bli skadade.

Dessa demonstrationer har fått extremt liten eller helt obefintlig täckning i västerländska medier.

Att pro-kommunistiska massdemonstrationer har ägt rum, råder det ingen fråga om. Däremot har den västerländska rapporteringen i princip varit obefintlig. Till saken hör att YouTube nyligen valde att stänga ned 210 kanaler med motiveringen att de ägnade sig åt ”pro-kinesisk rapportering”, eller med andra ord, narrativ som stod i kontrast till de ”pro-kapitalistiska” förklaringsmodellerna.

Asymmetrisk krigföring bakom ridåerna?

När man sätter händelserna i Hong Kong i en större kontext så klarnar lägesbilden. Vi har ett pågående handelskrig mellan Kina och USA, som inte verkar få se ett slut inom någon omedelbar framtid. Sanktionerna och tullavgifterna avlöser varandra. Samtidigt går Trump-administrationen bärsärkagång mot mer eller mindre alla länder som de ser som sina fiender – Kuba, Venezuela, Iran…Kina.

Det som sticker ut med Kina är att de på flera, avgörande sätt har etablerat sig som ett slagkraftigt alternativ till USA som världsdominerande supermakt. Att landet på allvar utmanar den amerikanska världshegemonin med ett industriellt, ekonomiskt, geopolitiskt och ideologiskt tryck är ett rent faktum som lyser lika klart som solen. Med andra ord så är USA:s intresse av att underminera Kina mer aktuellt och mer påtagligt än någonsin, och det avspeglar sig också i amerikanernas utrikespolitik.

Summa kardemumma så går det att konstatera att det finns mer till oroligheterna i Hong Kong än vad vi informeras om i svenska medier. Berövat på kontext, med kraftigt vinklade narrativ och masscensur är det svårt att få ett klarsynt grepp om vad som egentligen händer. Däremot kan en på god grund konstatera att händelserna i Hong Kong är allt annat än organiska gräsrotsprotester. Den lägesbild som gömmer sig mitt framför ögonen på allmänheten är den om en medvetet framställd, geopolitisk manöver i Kinas territoriella sfär, där amerikanska och brittiska intressen spelar en avgörande roll. Och omvärlden tittar på, men med en alldeles för ensidig blick. Denna artikel kommer förhoppningsvis bidra till att ändra på det.

 

Emil Tholander
emil.tholander@aktuelltfokus.se

Upp