iFOKUS

Liberalerna dumpade hennes familj på soptippen – nu slår Linda tillbaka

Faksimil Twitter

iFOKUS 2010 beslutade liberalen Sorin Apostu, dåvarande borgmästare i Cluj-Napoca, att rensa stadens centrala delar på dess romska befolkning. Han lät, mitt i den kallaste vintern, vräka hundratals personer från de kommunala bostäder de dittills levt i, och köra dem – med sopbilar – till en kåkstad en mil öster om staden. Där skulle de överleva genom att “arbeta” på stadens soptipp.

Linda Greta Zsiga var en av dem som kördes iväg. Nu kandiderar hon för ett nystartat vänsterparti. Målet är att som första romska kvinna från Rumänien nå EU-parlamentet. Hon ser liberalernas vräkning av romerna som ett utslag av rasism, och att det var därför de använde sopbilar.

– Vissa ser oss romer som sopor, som djur. Det finns lagar som säger att alla människor ska behandlas lika, och att samhället ska ha omsorg om alla familjer. Ändå kan man vräka romer och lämna dem att bo utan tillgång till uppvärmning, el eller vatten, säger hon i en intervju.

Storstaden Cluj-Napoca, transylvaniens informella huvudstad och en allt hippare europeisk kultur- och universitetsstad, är bland annat känd för filmfestivalen TIFF och för att dess läkarutbildning årligen lockar hundratals svenska läkarstudenter. Den är också alltmer ökänd – för på stadens soptipp Pata Rat har en enorm kåkstad med huvudsakligen romsk befolkning växt fram.
Uppskattningvis bor tiotusen människor på och omedelbart intill tippen, och lever på vad de hittar där. Antalet invånare växer snabbt, allteftersom romer från de omgivande byarna och städerna sjunker djupare ner i fattigdom.

Sedan kapitalismen återinfördes i Rumänien 1990 har den romska befolkningen för varje år blivit fattigare, och redan 2013 visade Soros-stiftelsens fältundersökningar att endast tre av 100 arbetsföra romer hade en fast heltidsanställning, att jämföra med att majoriteten av romerna hade jobb fram till 1989.

Liberalen Emil Boc, som 2008 blev rumänsk premiärminister, drev under sin tid som borgmästare i Cluj-Napoca en intensivt nationalistisk linje, riktad både mot romerna och mot stadens stora ungerska minoritet. Hans efterträdare, Sorin Apostu, fullföljde den romerfientliga politiken, vars syfte var tydligt: att rensa staden på romer.

– Han bodde på en parallellgata till vår. Han störde sig på vår närvaro, för han är rasist, säger Linda Greta Zsiga i en intervju med nyhetskanalen VICE.

På Pata Rat fanns, då romerna dumpades där, ingenting i form av bostäder – utöver några kalla baracker. Hur de skulle överleva där, i vintern, verkade inte bekomma den liberala kommunledningen. “Lösningen” blev att värma barackerna med improviserade kaminer, eldade med vad man kunde hitta bland soporna. Röken var – och är – extremt hälsovådlig, och brandrisken stor. Att invånarantalet ändå växt, från de 300 som ursprunglingen vräktes från Cluj-Napoca och dumpades där, till de uppskattningvis 10 000 som bor där idag, beror på att fattigdomen bland Rumäniens romer idag är så stor att även den miserabla tillvaron på Pata Rat framstår som ett bättre alternativ än livet i någon av byarna runt staden. Inne i Cluj-Napoca finns i stort sett inga romer kvar, säger Linda Greta Zsiga till VICE.

– En liten bosättning finns i området Mesterul Manole. De lyckades köpa loss sina fastigheter för många år sedan, så dem har kommunen inte lyckats röra ännu.

Själv har hon tidigare inte sysslat med politik – inte ens röstat i valen.

– Det har alltid framstått som att politikerna enbart sysslar med att stjäla från rumänska folket. Därför har jag inte brytt mig om att rösta, säger hon.

Men i det nystartade, vänsterorienterade partiet Demos hittade hon en annan typ av politiker.

– Här har jag hittat människor som verkligen vill göra någonting gott för invånarna, som vill förändra till det bättre.

Nu är hon partiets toppkandidat till EU-parlamentet i vårens val. Men hon har redan lyckats utöva motstånd mot kommunledningen. Liberalerna hade en förhoppning om att Cluj-Napoca, med dess växande kultursektor och filmfestivalen TIFF som internationellt dragplåster, skulle kunna lyckas att som andra rumänska stad någonsin kunna utses till europeisk kulturhuvudstad. Förhandlingarna pågick under 2015 och Cluj-Napoca fanns med i diskussionerna. Då vände sig Linda Greta Zsiga och ytterligare några representanter för romska människorättsgrupper direkt till juryn och berättade om Pata Rat. Detta var, enligt bedömare från Cluj-Napocas kultursektor, tillräckligt för att staden skulle missa utnämningen.

Demos och Linda Greta Zsiga har små möjligheter att bedriva en effektiv valkampanj i traditionell mening. De saknar exempelvis ekonomiska medel till det. Å andra sidan är valdeltagandet extremt lågt i rumänska val, och ännu mer så i EU-parlamensvalen. Det finns inte heller någon konkurrens alls på den vänstra planhalvan. All opposition till regeringspartiet PDS, som formellt sett är ett socialdemokratiskt parti men som framför allt kännetecknas av Europas värsta korruptionsnivåer, finns till höger om mitten. Demos har ett program för höjda skatter, solidaritet med fattiga och utsatta, för kraftigt utbyggda sociala rättigheter, och för kraftfulla åtgärder mot skattesmiteri och korruption.

Glenn Möllergren
redaktionen@aktuelltfokus.se

Upp