Hemliga motståndsrörelsen höll möten i Skandiahuset

iFOKUS    Den hemliga motståndsrörelsen byggdes upp med hjälp av nazistveteraner efter andra världskriget. Under 1970- och 80-talen kunde rörelsen knytas till flera uppmärksammade terrordåd i Europa. Under tiden för Palmemordet hade den svenska grenen sitt huvudkontor i Skandiahuset där den utpekade Palmemördaren Stig Engström jobbade.

Historien om Stay behind-nätverket kunde ha varit hämtad från Hollywood. CIA-agenter, politiker, hemliga celler och terrorister som verkade över hela Europa. Men med facit i hand vet vi att nätverket fanns på riktigt och hade som syfte att motarbeta kommunism och socialism.

Staten och kapitalet och nazister

Nätverket kontrollerades av Nato och CIA som hade rekryterat paramilitära högergrupper och nazister efter andra världskriget. Det skapades under kalla kriget för att underlätta gerillakrigföring och motstånd om Sovjet skulle invandera. I Sverige byggdes nätverket upp av bland annat Tage Erlander, översten Anders Grafström och en rad toppar från näringslivet.

En av nätverkets tidiga medlemmar i Sverige var Åke J Ek, som överste Grafström hade kommit i kontakt med under vinterkriget. Ek var en övertygad nazist och antikommunist som hade varit med och bildat Stay behind-nätverkets föregångare, Sveaborg – som grundades av bland annat före detta SS-frivilliga. Åke J Ek arbetade senare vid Polishögskolan, där han var lärare i psykologi

Hemliga möten i Skandiahuset

Runt mitten av 1950-talet hade Stay behind-nätverket fått ordentliga strukturer. Omkring denna tid började organisationen ledas av adelsmannen Alvar Lindencrona. Lindencrona var verkställande direktör för försäkringsbolaget Thulebolagen som köptes upp av Skandia 1963. Det var också i försäkringsjättens huvudkontor som ledningen för Stay behind höll sina hemliga möten. I normala fall sköttes Stay behinds verksamhet från en lägenhet på Bergsgatan 16 i Stockholm. När det gällde Stay behinds hemliga ledning höll de möten i ett hemligt kontor i Skandiahuset på Sveavägen Kontoret kunde nås via en dörr från Luntmakargatan.

Fortsatte efter Sovjetunionens upplösning

1978 togs nätverket över av Svenskt Näringslivs före detta chef, Curt-Steffan Giesecke. Giesecke är en av få svenskar som har valt att prata om Stay behind. Bland annat har han berättat att Stay behind-verksamheten fortsatte med oförminskad kraft även efter att Sovjetunionen hade upplösts.

Det är också genom Giesecke som man har fått reda på hur nätverket organiserades. Nätverket var uppdelat geografiskt med regionala grupper på maximalt 200 personer. Regiongrupperna var i sin tur organiserade i gruppceller med cirka tio medlemmar i varje. Genom så kallad ”need to know”-praktik och sträng sekretess blev det omöjligt för medlemmarna att känna till medlemmar i andra celler.

Utförde terrordåd

I Daniele Glanser bok ”Natos hemliga arméer” får man en skrämmande inblick i hur nätverket opererade ute i Europa. I antikommunismens namn utförde rörelsen såväl storskalig psykologisk krigföring som rena terrorattentat. När italienska socialister började bli allt mer populära på 1970-talet bestämde sig det italienska nätverket sig för att skapa en ny strategi som gick ut på en serie terrorattentat mot civila, som sedan skylldes på vänsterrörelser. I Belgien misstänks nätverket för de så kallade Brabantmassakrerna som krävde 28 människoliv mellan 1981-1985.

Syftet med strategierna var att få människor att ropa efter hårdare lagar och en starkare stat. När Italiens premiärminister avslöjade nätverket 1990 framgick det också att nätverket ville provocera vänstergrupper till väpnat självförsvar. På så sätt kunde man utmåla vänstern som ett radikalt hot vilket i sin tur kunde stärka konservativa krafter.

Märkliga tillfälligheter

Kan Stig Engström ha varit medlem i Stay behind? Det är inget vi vet i nuläget. Det enda vi vet att han jobbade i samma byggnad där ledningen för Stay behind höll sina hemliga möten. Det räcker inte för ett utpekande. Men visst är tillfälligheten intressant. Något som också är intressant är att minst en Stay behind-cell, den så kallade Barbrogruppen, sprang runt omkring med walkie talkies på Stockholms gator samma kväll som Olof Palme mördades. Enligt gruppen hade man som uppgift att bevaka och kartlägga narkomaner, knarklangare och personer som man uppfattade som fiender till Sverige.

Personligen är jag ingen anhängare av någon specifik teori kring Palmemordet. Vad jag däremot vet är att Stig Engström var närmast paret Palme Han var uttalat höger och umgicks i radikala högerkretsar. Men huruvida han kände till de hemliga mötena som pågick på sin arbetsplats eller om han verkligen höll i vapnet förblir ett mysterium.

Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se