FN-rapportör: Marknadsliberal bostadspolitik ökar hemlösheten

Publicerad den

Skriven av

Lindström Erik

Lästid: 3 minuter

iFOKUS Svensk hyressättningen tillhör de mest extrema exemplen i Europa. Samtidigt växer antalet hemlösa. Nu varnar FN:s rapportör för bostadsfrågor ...

iFOKUS Svensk hyressättningen tillhör de mest extrema exemplen i Europa. Samtidigt växer antalet hemlösa. Nu varnar FN:s rapportör för bostadsfrågor att S+MP-regeringens planerade marknadshyror kommer göra hemlösheten ännu värre.

I nästan alla världens länder ökar hemlösheten. Enligt siffror från socialstyrelsen beräknas runt 33 000 personer vara hemlösa i Sverige. En av de som kämpar mot hemlösheten är FN:s rapportör för bostadsfrågor, Leilani Farha. Tillsammans med andra experter har hon kartlagt de bakomliggande orsakerna till den ökande hemlösheten.

Mer privatisering ger mer hemlöshet

Huvudproblemet är att regeringar inte längre har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Istället blir det byggherrarna som tar huvudansvaret. För byggherrarna är det vinstjakten som är huvudmålet. Samtidigt utformas städerna efter spekulationsekonomins logik i mark- och stadsutvecklingsfrågor.

I Sverige avskaffades de statliga subventionerna till bostadsbyggandet på 1990-talet. Efter ett riksdagsbeslut 2010 måste även kommunernas bostadsbolag agera kapitalister och jaga vinster. Allmännyttan har därmed svårt att finansiera sina bostadsbyggen. Istället har det lett till att allmännyttan sålts ut till privata fastighetsbolag som i sin tur gör vinster på gentrifieringar. Det vill säga, de rustar upp billiga bostadsområden och chockhöjer hyrorna. De tidigare hyresgästerna tvingas bort i vad som brukar kallas för renovräkningar då de inte har råd med de nya hyrorna. Istället blir det nya och köpstarkare hyresgäster som flyttar in.

Farha har tillsammans med en annan FN-rapportör, Surya Deva kritiserat Sveriges utrikesminister Margot Wallström för utvecklingen. Kritiken riktas främst mot att det globala riskkapitalbolaget Blackstone äger 66 procent av den svenska hyresvärden Hembla. Hembla äger runt 21 400 lägenheter i Sverige. Enligt FN-rapportörerna drivs gentrifieringen på av företag som Blackstone och Hembla.

– Vi är bekymrade över att regeringen har accepterat den här finansieringen av prisvärda bostäder och inte sett till att reglera den, särskilt när regeringen har en skyldighet att säkerställa tillgång till bostäder till rimliga priser för alla enligt de mänskliga rättigheterna. säger FN-rapportörerna i brevet till utrikesministern.

Extrema hyressättningar

Enligt siffror från Eurostat som sammanställts av FEANTSA och Abbé Pierre-fonden har Sverige bland de dyraste boendeutgifterna i Europa. Sverige ligger på femte plats och i genomsnitt går 26,1 procent av svenskarnas inkomst till boendekostnader. Genomsnittet för EU-länderna ligger på 21%.

De i Sverige som spenderar störst andel av sina inkomster på bostaden är de med låg inkomst. Den genomsnittlige låginkomsttagaren hyr sin bostad. Drygt 44 procent av låginkomsttagarens inkomst går till bostadskostnader idag. På tolv år har boendekostnaden för låginkomsttagare ökat med 20 procent i Sverige.

Politikernas lösning är kontraproduktiv

Politikerna har föreslagit marknadshyror som en lösning på den svenska bostadskrisen. Socialdemokraterna var inför riksdagsvalet emot införandet av marknadshyror men har genom januariöverenskommelsen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna bestämt sig för att stegvis införa marknadshyror i landet.

Socialdemokraternas svek har lett till flera protester. En av de största kritikerna är Hyresgästföreningen. Enligt en undersökning från hyresgästföreningen kommer marknadshyror leda till chockhöjningar av hyrorna på upp till 50 procent. På Socialdemokraternas partikongress i Örebro förra månaden valde hyresgästföreningen att protestera utanför. Förra veckan höll Hyresgästföreningen även ett stort massmöte i Göteborg där de meddelade att de tänker inleda en massiv kampanj mot S-regeringens kommande marknadshyror.

Annan kritik som riktas mot marknadshyror är att det inte kommer leda till att fler bostäder byggs. Inte ens bygg- och fastighetsbolagen tror att marknadshyror kommer öka bostadsbyggandet. Företagen anser istället att de tre stora problemen är för höga byggkostnader, för höga hyror i nyproduktion och svårigheter i planprocessen.

Nicklas Andersson
nicklas.andersson@aktuelltfokus.se

Dela artikeln på sociala medier

Lindström Erik
Om skribenten:
Lindström Erik
Erik Lindström är en ekonomisk skribent med bred erfarenhet inom finans, marknadsanalys och affärsstrategi. Han har arbetat för flera ledande affärspublikationer och är känd för sin förmåga att förklara komplexa ekonomiska frågor på ett lättförståeligt sätt. Lindström har en magisterexamen i ekonomi från Stockholms universitet.

Lämna en kommentar