Förstår svenskarna innebörden av förintelsens minnesdag?

KRÖNIKA Idag den 27 januari är det förintelsens minnesdag. Under den nazistiska förintelsen mördades omkring 6 miljoner romer, judar, homosexuella, människor med normbrytande funktionsvariationer och politiska motståndare.

Trots att detta är en minnesdag då vi ska uppmärksamma, minnas och påminnas om hur viktigt det är att förhindra att nazismen någonsin slår rot igen, marscherar nazister på våra svenska gator. Genom att ta över våra gemensamma offentliga ytor begränsar nazisterna människors frihet . De sprider rädsla, oro, hot och hatiska
budskap. Partier som är öppet nazistiska tillåts ställa upp till demokratiska val och har 1000-tals väljare och anhängare i Sverige. Det är inte lång tid sedan nazisterna tilläts vara med på bokmässan, tilläts närvara i Almedalen och nyligen som paneldeltagare till diskussion om demokrati i Stockholms kulturhus.

Prideparader störs frekvent och har en stående hotbild mot sig, likt många antirasister och människorättsförsvarare. Många, mig själv inräknad, har blivit hotade, haft hatdrev mot oss på hatsajter och tvingas vidta säkerhetsåtgärder för att skydda oss mot högerextremister. Det allra mest skamfulla är enligt min mening att det sover förintelseöverlevare i hemlöshet på Stockholms gator, bara för att hon är rom och utsätts för en apartheidliknande antiziganism i hemlandet Rumänien. Lägg dessutom till att Judiska församlingar gång på gång utsätts för allvarliga hot från nazister. För inte så länge sedan berättade en ordningsvakt på en HBTQ-bar i Stockholm för mig att ett gäng nazister brukar komma för att riva ner barens regnbågsflaggor med jämna mellanrum. Det fortgår varje dag som om det inte
vore någon fara.

Den 27 januari 2005 klubbade FN igenom minnesdagen för Förintelsens offer som officiell internationell minnesdag. Mot bakgrund av allt jag tidigare tagit upp ställer jag mig frågande om svenskarna verkligen minns förintelsen och förstår meningen med att minnas.

De högerextrema vindarna visar att flera samhällen ute i Europa, inkluderat Sverige, är på väg åt fel håll.

Toleransen för nazister som samhället verkar ha idag gör mig chockad. Hur kan beslutsfattare vara så flata? De av oss som identifierar sig som – eller blir identifierade som – judar, romer, HBTQ+personer, personer med normbrytande funktionsvariationer och rasifierade önskar inget mer än ett samhälleligt ställningstagande och erkännande av att nazism är ett brott och börjar agera efter det.

Ni har alla sett videoklippen från överlevare från förintelsen som spridits i sociala medier med förklaringar till varför de oroar sig för samtiden och vädjar om att allmänheten ska öppna ögonen och agera innan det är försent. De vädjar att samhället ska sluta vara tillåtande och tolerant mott nazism, rasism, och den hatiska ”vi och dem”-retoriken.

Vad du kan göra under minnesdagen är att lyssna till de som överlevde. Vi som är motståndare till nazismen får nämligen aldrig glömma deras ord, aldrig ge upp och aldrig tystna. Alltid stå upp emot antisemitism, antiziganism, homo-,bi- och transfobi och rasism.

Så länge vi tillåter nazism att spridas och ges utrymme sviker vi alla de som fallit offer för nazismens grymhet. Förbjud nazistisk organisering nu. Vi tröttnar aldrig på att tjata om det, för oss som är hotade är detta högt prioriterat. Sluta dalta med nazisterna, ryt ifrån och stå upp för allas mänskliga rättigheter.

Låt oss inte bara uppmärksamma minnesdagen, låt oss på riktigt minnas och agera.

Joakim Månsson Bengtsson
redaktionen@aktuelltfokus.se